Hur länge håller ett partikelfilter?

Genomsnittlig livslängd för partikelfilter

Ett partikelfilter håller i regel mellan 15 000 och 24 000 mil innan det behöver rengöras eller bytas.

• Enligt SkyEmission ligger snittet på 16 000 - 19 000 mil innan det behöver rengöring eller bytas. Källa.
• West Tech Mobile anger ett spann på 16 000 - 24 000 mil, beroende på körförhållanden och underhåll. Källa.
• I Sverige nämner Vi Bilägare att vissa tillverkare rekommenderar kontroll eller byte redan vid 12 000 - 18 000 mil, men många filter fungerar betydligt längre. Källa.
• Enligt Ceramex börjar många filter bli blockerade av aska efter cirka 13 000 mil. Sot bränns bort vid regenerering, men aska byggs upp i substratet och måste tas bort manuellt för att filtret ska kunna fortsätta fungera.
• Efter att ha rengjort över 11 000 partikelfilter kan vi se att vår genomsnittliga kund har åkt 19 500 mil.

Det är viktigt att komma ihåg är att sot bränns bort vid regenerering, men aska stannar kvar. Därför är det ofta askans ansamling - den så kallade filterkakan - som till sist begränsar livslängden.

‍

Vad påverkar livslängden?

Livslängden för ett partikelfilter är inte densamma för alla fordon. Två bilar med identiskt filter kan få helt olika resultat beroende på hur de används och sköts. De viktigaste faktorerna är: 

Körmönster

Kortkörningar i stadstrafik gör att filtret inte hinner bli tillräckligt varmt för att bränna bort sotet. Då ökar risken för ett igensatt partikelfilter. Långkörning på motorväg ger däremot goda förutsättningar för passiv regenerering, vilket förlänger livslängden.

Motorhälsa och bränslekvalitet

En motor i gott skick släpper ut mindre sot. Problem med spridare, EGR eller turbo kan däremot orsaka onormalt mycket partiklar, vilket belastar filtret hårt. Även bränslets kvalitet påverkar, användning av sämre diesel kan ge mer restprodukter.

Regenereringens effektivitet

Hur väl fordonet lyckas genomföra regenerering avgör hur länge filtret håller. Avbrutna eller misslyckade regenereringar leder till att sotet byggs upp. Till slut blir trycket så högt att bilen går in i nödläge.

‍

Filterkakan och andra beläggningar

När partikelfiltret används samlas två typer av restprodukter: sot och aska.

• Sot består mest av kol och kan brännas bort under regenerering. Detta sker antingen passivt vid motorvägskörning eller aktivt när styrsystemet höjer avgastemperaturen.
• Aska bildas från tillsatser i motoroljan och från bränsletillsatser. Till skillnad från sot kan askan inte förbrännas bort utan stannar kvar i filtret. Med tiden bygger den upp en filterkaka som begränsar flödet.

Två vanliga tillsatssystem påverkar mängden rester i filtret:

• AdBlue (SCR-sytem) används för att minska kväveoxider (NOx). AdBlue i sig bildar inte aska, men om insprutningen sker vid fel temperatur eller om spridaren är igentäppt kan AdBlue kristallisera. Kristallerna kan täppa igen avgassystemet och öka belastningen på partikelfiltret.
• Eolys (bränsletillsats) är en tillsats som gör att sot brinner vid lägre temperaturer. Nackdelen är att den lämnar rester som ökar mängden aska i filtret.

När asknivån eller andra beläggningar blir för höga går det inte längre att "köra rent" filtret genom regenerering. Då krävs en professionell rengöring för att bränna bort och trycka ur filterkakan, eller i värsta fall byta filter.

‍

Filtersubstrat och material

Kärnan i ett partikelfilter är filtersubstratet vilket är den keramiska struktur där partiklar fastnar. Substratet består av hundratals små kanaler som är blockerade i ena änden. Det gör att avgaserna tvingas igenom de porösa väggarna, där partiklarna stannar kvar medan renare avgaser passerar ut.

De vanligaste materialen är:

• Cordierit är billigt och vanligt i personbilar. Har bra filtreringsförmåga men tål inte lika höga temperaturer. Cordierit används ofta i eftermarknadsfilter från tredjepartstillverkare för att hålla nere kostnaderna, men risken för sprickor eller kortare livslängd är större.
• Kiselkarbid (SiC) är dyrare men tåligare mot värme. Klarar regenerering på hög temperatur utan att skadas. Därför används kiselkarbid i regel i originalfilter (OEM) som levereras från fordonstillverkare.
• Metalliska substrat, förekommer i vissa speciallösningar där extra hållfasthet krävs.

Vilket material som används påverkar både livslängd och rengöringsmöjligheter. Cordierit kan spricka om regenereringen blir för varm, medan kiselkarbid klarar betydligt högre temperaturer och därmed ger längre hållbarhet.

‍

Tecken på att partikelfiltret börjar bli fullt

Ett partikelfilter blir inte dåligt över en natt, det fylls gradvis med sot och aska. När filtret närmar sig sin kapacitets gräns visar bilen ofta tydliga varningssignaler:

Varningslampa för DPF eller motor

Den vanligaste indikationen är att varningslampa tänds i instrumentpanelen. Den kan visa en ikon för partikelfiltret eller den generella Check Engine-lampan.

Ökad bränsleförbrukning

När filtret är blockerat får motorn arbeta hårdare för att pressa ut avgaserna, vilket leder till högre dieselförbrukning.

Återkommande regenereringar

Om regenereringen startar oftare än normalt kan det tyda på att filtret börjar bli fullt och att sot/aska inte bränns bort tillräckligt.

Högt mottryck i avgassystemet

Verkstäder kan mäta differenstrycket över partikelfiltret. Ett högt mottryck visar att avgaserna har svårt att passera genom filtersubstratet.

Att ignorera dessa tecken resulterar i att partikelfiltret täppas igen helt, vilket riskerar att orsaka dyra följdskador på både motor och turbo. Därför är det klokt att åtgärda problemet tidigt, ofta kan en professionell rengöring rädda filtret och förlänga dess livslängd.

‍

Sammanfattning

Ett partikelfilter kan i många fall hålla mellan 16 000 - 24 000 mil, men livslängden påverkas starkt av körmönster, motorns skick och hur effektivt regenereringarna fungerar. Det är inte bara sot som spelar in, även aska från olja och bräsnletillsatser, samt eventuella kristalliseringar av AdBlue, bidrar till att filtret med tiden fylls igen.

Tecken på att filtret börjar bli fullt är bland annat ökad bränsleförbrukning, varningslampor, minskad motoreffekt och återkommande regenereringar.

Det viktiga är ett filter som verkar "slut" inte behöver bytas. Genom en partikelfilter rengöring kan filterkakan och andra partiklar tas bort och livslängden förlängas, något som sparar både pengar och miljön.

Källor

• SkyEmission - What is the average lifespan of a DPF filter?
• West techMobile - Extending the life of your DPF
• Vi Bilägare - Bilfrågan: Måste partikelfiltret bytas?
• Ceramex - All you need to know about DPFs (2015)